Digitalisering

Den enskilt största faktorn bakom samhälls- och organisationsutveckling just nu är digitaliseringen. Den påverkar allt, från små barns dygnsrytm till valet i USA. För att förstå digitalisering måste du förstå vilka fundamentala förändringar det innebär i vårt sätt att tänka och arbeta. Gör du inte det blir det datorisering, d v s samma som tidigare fast med dator. Inte sällan sämre faktiskt. Ämnena på den här sidan kan bli en del i en föreläsning, en workshop, en text, en video eller en mer formaliserad utbildning.

Digitalisering vs datorisering

När vi kopierar processer, organisation och arbetsmetoder från den analoga världen till den digitala kan vi säga att vi har datoriserat. Ofta leder det till besvikelser och inte den förbättring vi förespeglades. Om vi i stället utnyttjar de egenskaper som en digital kontext har kan vi skapa helt nya organisationer, processer och arbetsmetoder. Men då behöver vi förstå att till exempel ett möte i Teams förmodligen inte alls borde fungera som ett möte i ett sammanträdesrum.

Gates och mapparna

När Bill Gate, 1994, talade om ”information at your fingertips” förutsåg han en värld där alla människor skulle ha all kunskap vid sina fingertoppar. Att det ännu inte har hänt beror i stor utsträckning på att vi organiserade vår nya digitala värld som en kopia av den analoga, den vi känner till. När du ser mappar på skrivbordet på din dators bildskärm ser du en olycklig metafor från den fysiska världen, en metafor som sedan gör det omöjligt att organisera sig, eller arbeta, på något annat sätt än i den fysiska världen.

Ett nytt element

Att driva verksamhet i en digital kontext är lika annorlunda jämfört med vad vi är vana vid som det är annorlunda att ta sig fram i vatten jämfört med att röra sig på land. Den som försöker springa i vatten klarar sig så länge vattnet är ganska grunt men redan då det når till knäna inser man att allt man vet om att ta sig snabbt fram är oanvändbart. Crawl är inte en teknik man lärt sig på land. På samma sätt är det här, vi behöver lära oss nya metoder, sådant som inte alls har någon parallell i vårt tidigare sätt att arbeta.

Inifrån-och-ut blir utifrån-och-in

I en värld där organisationen har ett kunskapsförsprång blir all viktig information ”inifrån och ut”, det här inkluderar interna flöden som går från ledning till medarbetare. I en värld där omvärlden är informationsrikare än organisationen kommer all viktig information att flöda utifrån och in, inklusive från medarbetare till ledning.

Kunskap blir förståelse

Skillnaden mellan att kunna och att förstå kan beskrivas så här: Den som kan Europas huvudstäder har ingen nytta av det i Sydamerika. Den som förstår Europas huvudstäder, d v s förstår varför de ligger där de ligger, kan göra antaganden också om var huvudstaden i Ecuador skulle kunna tänkas ligga. I takt med att våra kunskapsförsprång minskar ställs det allt större krav på vår förståelse

Funktion blir situation

Vi är vana vid att vi levererar någon form av lösning, produkt eller tjänst. Den lösningen bedöms utifrån kvalitet, pris, prestanda o s v. Men allt oftare bedöms vi i stället efter relevans, alltså hur väl passar det in i situationen på utsidan? Är det rätt tid, rätt plats och rätt utformning för just den situation kunden eller brukaren är i? Vi kommer att bli alltmer situationsberoende och avkrävas allt mer förståelse för situationen.

En-till-många blir många-till-många

I en analog/fysisk värld kan en tidning ha många läsare men en läsare har bara en tidning. På samma sätt är vi vana vid att en chef har många underställda men en underställd har bara en chef. I en digital värld är det här inte längre så, vi går från pyramidformade hierarkier till nätverk som ser ut som bollar, om man vill rita dem.

Många ställen samtidigt

I en analog/fysisk värld kan en person, en text eller en resurs bara vara på ett ställe samtidigt. I en digital kan det mycket väl vara så att ett objekt, en text, resurs eller rent av person, finns på många ställen samtidigt.

Specialisering blir komplexitet

Att en bensinstation numera säljer grillkorv, diesel, blombuketter och en cafe latte beror på att Taylors sanning om specialiseringens fördelar inte längre gäller. I stället premieras den som löser så många behov som möjligt, givet den situation kunden eller brukaren är i. Vi går från specialisering till komplexitet.

Långsiktighet blir agilitet

En värld som förändras fort kräver att vi som driver organisationer kan vara reaktiva och svara på de förändringarna. Precis de underliggande faktorer som gör omvärlden föränderlig gör det också möjligt för oss att styra även stora organisationer från vecka till vecka i stället för ett år i taget. Vi kan bli agila, om vi ser att det behövs

Individualism blir communities

Alltmer av vår förståelse kring samhälle och organisation handlar om relationer mellan människor snarare än om funktioner inuti dem. Man kan säga att sociologi snarare än psykologi är basen för t ex HR-arbete eller ledning. Det betyder också att grupper av människor, communities, är viktigare byggstenar än enskilda individer, vare sig vi vill förstå en skola, en organisation eller ett samhälle.

Social klimatförändring

Det utanförskap som drabbat dem som inte skaffade Bank-ID, mobil och internet och som därför nu, som äldre, inte kan utföra banktjänster eller sköta kontakter med Försäkringskassan riskerar att drabba många fler, och i mycket större skala, när digitaliseringen accelererar. Det går att förebygga men det gäller nog att agera ganska snabbt.